i Skåne. SVERIGES GEOLOGISKA U Allmänna anmärkningar. Sedan det genom F. ZIRKELS, H. ROSENBUSCHS och de talrika i deras fotspår trädande petrografernas vidtomfattande undersökningar visat sig, på hvilken osäker grund de dittills gjorda petrografiska bestämningarne hvilade, samt huru en detaljerad och tillförlitlig kännedom om bergarternas mineralogiska sammansättning och strukturförhållande endast med tillhjelp af den mikroskopiska undersökningen stode att vinna, hafva också flere svenska geologer med ifver tillegnat sig den nya undersökningsmetoden för att å nyo genommönstra våra svenska bergarter. Sålunda hafva genom TÖRNEBOHMS, SVEDMARKS och A. SJÖGRENS lika värdefulla som af nöden påkallade arbeten en grundlig kännedom om åtskilliga svenska bergarters mikroskopiska sammansättning och struktur vunnits, men ännu återstår det oaktadt på detta område ofantligt mycket, som tarfvar undersökning och utredning. Särskildt har en mikroskopiskpetrografisk bestämning och beskrifning af de skånska basalterna synts mig vara högst önsklig, enär några upplysningar eller åt minstone någon antydan om om de talrika skånska basaltförekomsternas geologiska förhållanden samt möjliga samband och inbördes förbindelser till äfventyrs härigenom stode att vinna. Dessutom skulle genom en dylik undersökning och beskrifning material vinnas till anställande af jemförelser med de i nordtyska diluviet så vidt och talrikt kringspridda erratiska basaltblocken i och för utredandet af frågan om dessas moderklyft. Ehuru deras härkomst från det skånska basaltområdet å ena sidan knappast kan betviflas, ') torde dock å andra 1) Utom de af A. PENCK, E. GEINITZ m. fl. offentliggjorda uppsatserna i detta ämne, hvilka tala härför, hafva äfven af mig förberedande studier och undersökningar redan blifvit gjorda, hvilka, ehuru ännu på långt när ej afslutade. dock tyckas leda till samma resultat. Emellertid hoppas jag att inom kort blifva satt i tillfälle att vidare fullfölja dessa mina undersökningar, så att ytterligare bidrag skulle kunna vinnas till denna så intressanta frågas lösning. Ceratopyge Oleni sp. Leperditia s 1) Alunskiffer och orsten u a) Zonen med Agnostus lae b) Paradoxides Agnostus Lu Paradoxides Conocoryphe Agnostus rea Agnostus int Microdiscus Conocoryphe >>> Agnostus ata 1) Fragmentkalk. m) Svart lös alunskiffer. n) Zonen med Olenellus Kj sidan denna fråga till följd af flera omständigheter ej ännu f anses till fullo utredd. På grund häraf och i detta syfte har jag, efter att en tid bortât hafva sysselsatt mig med mikrosko piska studier och undersökningar, hufvudsakligen under Pr fessor F. ZIRKELS i Leipzig ledning, i föreliggande arbete gjat ett försök till en framställning af de skånska basalternas mikeskopiska sammansättning och struktur, på samma gång som jag ständigt med ofvannämnda ögonmärke, ansett mig böra lema om också kortfattad beskrifning af deras förekomstsätt o läge, liksom jag öfver hufvud taget vinlagt mig om att tag Historik. en tillbörlig hänsyn till det geologiska elementet. BERG. söndringssätt m. m. De första meddelandena om förekomsten af basalt i Skandnavien offentliggjordes på 1820-talet af HISINGER och WAHLEN från två ställen i Skåne, nemligen från Anneklef, beläget, Den förre omnämner) basalten såsom med säkerhet känd mil norr om Hörs kyrka, samt från Gjellaberg 1 mil från Rstånga. I sammanhang härmed redogör HISINGER närmare fr dessa fyndorter, så väl med afseende på kuppernas form och storlek, som ock hvad angår sjelfva bergartens utseende, afSINGER likaledes till att omnämna de båda ofvan anförda basaltI ett annat arbete 2) inskränker sig prof af basalt, tagna ur fast klyft i en backkant på Billinge Dessutom anmärker han, att prof. NILSSON »meddelat bys egor, 1 mil från Billinge kyrka mellan Hör och Röstånga Dessa synas sålunda vara de enda fyndorter härför, som då ver i Skandinavien kända. 3) På sin 1832 utgifna geognostiska öfversigtskarta öfver mellersta och södra Sverige utmärker HISINGER såsom basalt förekomster jemte de båda ofvannämnda kupperna ännu en, nemligen den närmast Sösdala befintliga. Dessutom kartlägger han med basaltens färg några punkter, hvarest basalt enligt nyare undersökningar ej lär i fast klyft förefinnas, nemligen dels ett ställe, beläget ungefär 14 mil från Röstånga, lokalerna. 1) W. HISINGER: Versuch einer mineralogischen Geographie umgearbeitete und vermehrte Auflage, Leipzig 1826, sid. 224. och von Schweden, W. HISINGER, 4 häft., Stockholm 1828, sid. 154. 2) Anteckningar i fysik och geognosi under resor i Sverige och Norge af »i lagermassa utbredd basalt träffas vid Holmestrand i Norge, hvilket likval 3) Visserligen omnämner HISINGER i sina Anteckningar etc.", sid. 154, att måste bero på ett misstag, då basalt som bekant der ej förekommer. pa sammas ansett. deras firm inlagt mi tet. Nagon vidsträcktare kännedom om basaltens förekomst i Skåne tyckes ännu 1855 icke hafva vunnits, såsom framgår af A. ERDMANNS detta år utgifna »>Vägledning till bergarternas kännedom». Det heter i detta arbete, sid. 163: »äfven hos oss i Skåne förekommer denna bergart (basalt) på några ställen, såsom vid Anneklef, Svabesholm (?), Gjelleberg m. m. Först genom ANGELINS undersökningar i och för utarbetandet af en öfversigtskarta öfver Skåne vans. en något utförligare känneafas dom om basaltens utbredning i denna provins, och på denna. NGER hans öfversigtskarta finner man en hel del af de nu bekanta meds basaltlokalerna utmärkta. Deklet 4 Kartan förelag redan 1859 färdigtryckt och utdelades i ett fåtal exemplar, ehuru den först 1877, året efter ANGELINS GERfranfälle, med några ändringar offentliggjordes af B. LUNDjeras GREN, hvilken dessutom fullständigade den till kartan hörande beskrifningen, som ANGELIN lemnat efter sig ofulländad. På E. ERDMANNS 1872 publicerade öfversigtskarta öfver Skåne finnes basalten ej med särskildt tecken utmärkt, och i den kartan åtföljande beskrifningen omnämnes basalten helt flygtigt. Ehuru vi sålunda redan genom ANGELINS karta egde hh någon kännedom om basaltens utbredning i Skåne, så är det dock i främsta rummet genom de af Sveriges Geologiska Undersöknings tjenstemän under de senare åren verkstälda rekognoH seringarne och kartläggningsarbetena, som en mera detaljerad och fullständig kännedom om basaltens utbredning blifvit vunnen, i det en stor mängd nya lokaler blifvit upptäckta. Det är också från Sveriges Geologiska Undersökning, som författaren erhållit uppgift på nästan alla de lokaler, hvarest basalt i fast klyft anträffats, och den i det följande meddelade beskrifningen af det Skånska basaltområdet grundar sig också på dessa uppgifter, hvilka dock författaren vid sina till samtliga basalt före 1) G. WAHLENBERG: »om svenska jordens bildning", Svea, första häftet. andra upplagan, Upsala 1824, sid. 91. |