Ser. C--Avhandlingar Och Uppsatser

Front Cover
P.A. Norstedt & söner, 1882 - Geology

From inside the book

Other editions - View all

Common terms and phrases

Popular passages

Page 15 - FREDERICK M°CoY, FGS One vol., Royal 410. Plates, /i. is. A CATALOGUE OF THE COLLECTION OF CAMBRIAN AND SILURIAN FOSSILS contained in the Geological Museum of the University of Cambridge, by JW SALTER, FGS With a Portrait of PROFESSOR SEDGWICK.
Page 35 - Strådals-gårdarne en kal, kullrig höjd, som på afstånd lyser grå. Denna utgöres af mörk serpentin, endast ställvis gulgrön, men med magnetit (kromit?) i ådror; intet kompassdrag. Stället är rakt i O från gårdarne. Mellan denna kupp och Manshögen synes bergarten på några ställen. Förhållandet till skiffrarne iakttogs i en mot OSO gående dal begränsad af tvänne ansenliga klippor inom serpentinområdet. Den södra väggen (fig. 1), som är ganska hög och brant, består ej helt...
Page 34 - ... lemnat betydande bidrag till N. Tysklands jökelbildningar lika väl som andra delar af Skandinavien. Det är sålunda tänkbart, ja, till och med högst troligt, att vidsträckta aflagringar, som förekommit uti Östersjöns bäcken, blifvit af inlandsisen förstörda, och det lider väl icke något tvifvel, att t. ex. de siluriska bildningarne på Gotland och Oland endast äro resterna af en formation, som fordom haft en mycket vidsträckt utbredning. Om jag derför någoustädes i N. Tysklands...
Page 34 - Hvem vet, för att taga ett i ögon fallande exempel, hvilka bergarter som anstå eller anstått på hela det område, som nu betäckes af Östersjön och af de i detta haf afsatta sediment, ett område, som — enligt den vanliga uppfattningen — under isperioden skall hafva varit land och-otvifvelaktigt lemnat betydande bidrag till N.
Page 41 - Jag träffade dervid närmast sjön granatförande glimmerskiffer, derofvanför hornblendeskiffer och en ofta gneisartad q vartsskiffer, med från 25° till 45° öfvergående fall mot V eller NV. Högsta delen är en starkt lysande gul kupp af olivinsten, hvars östra del visar skarp kontakt mot den underdykande gråhvita qvartsskiffern, medan på vestra sidan en eklogitlik, massformig bergart uppträder närmast, ehuru ej i omedelbar kontakt. Olivinstenen är på detta ställe i ovanligt ringa...
Page 10 - Häggingsån, anstår röd sandsten. Bland de ytterst ymniga blocken och lösa hällarna träffas äfven de karakteristiska sk Dalasandstenarne med stora, runda gulhvita fläckar. Uti ett block fanns en väl tumslång boll af den porfyr, som är så ymnig i block O om Häggingsåsen. Här må ock antecknas fyndet af ett sådant sandstensblock med maskspår(!)De observerade fasta hällarne äro nästan alltid fullkomligt horisontela, på något enda ställe ses ett par graders lutning i"0
Page 28 - ... en växande, af barrträd bestående skog. Likväl måste medgifvas, att om man tänker sig en större och häftigare slamförande flod, som ryckte med sig i dess väg liggande stenar och träd tills den stannade i sitt lopp, och det medförda materialet afsatte sig och hårdnade på den plats der bergarten nu befinner sig, skulle man äfven på detta sätt erhålla en ganska god förklaring för basalttuffens bildning. ') Äfven NATHOKST bestämde en del af de if honom uudersökta väitlemningarne...
Page 38 - Sid. 408. 8 f funnits i trakten af Eberswalde. Han yttrar sig. emellertid icke om dess antagliga moderklyft. Som af det anförda framgår, hafva meningarne varit och äro ännu fortfarande delade angående de erratiska basaltblockens ursprung. De förnämsta skäl, som anförts mot basaltblockens skånska ursprung äro tvänne. De förekomma, säger man, på ett så ofantligt stort område, att de omöjligen kunnat spridas öfver det samma från en enda, temligen begränsad förekomst. Dessutom...
Page 22 - Den grönaktiga färgtonen synes vara den, som tillhör bergarten i dess friskaste tillstånd, ehuru den äfven pä detta stadium visar tecken till en börjande vittring. De brunaktiga färgtonerna deremot synas antyda en längre framskriden sönderdelning. Till sin öfriga makroskopiska habitus är bergarten likaledes ganska vexlande. An synes den för blotta ögat nästan tät, än kan man tydligt i densamma urskilja rundade korn af från en ärts, ja till och med en hasselnöts storlek ända ned...
Page 54 - IMI 24 nästan helt och hållet liksom af en vallgrat', der berggrunden ej synes. Olivinstenens skiffrighet går mycket regelbundet, men går i en sådan riktning, att man lätt misstager sig, då man vill uppsöka dess möjliga fortsättning. Först efter ett par timmars letande åt detta håll, fann jag genom förnyad noggrann granskning af skiffrarne rundt omkring olivinkuppen, att dessa göra en plötslig förändring af strykningen, och genom att följa denna fingervisning träffade jag snart...

Bibliographic information